Bill Gates checkar ut – några personliga minnen

Jag träffade Gates första gången på våren 1985, närmare bestämt på min chefs lysningsparty inne i Seattle. Vi “localizers” – projektledare för översättningar – var alla nyanställda; jag den blyge svensken, den galne italienaren, de glada herrarna från Venezuela, fransmännen, den ordentliga tyskan samt Anna från Holland. Vi fick hälsa på Gates för första gången, och innan dess hade Ballmer, då chef över DOS/Windows, gått runt och presenterat sig för oss nykomlingar. Gratis öl serverades ut stora tunnor, och jag, italienaren och latinamerikanerna gick till samfälld attack. Det blev en olycklig kombination av latinskt ordning och svenska dryckesvanor. Fast vi klarade karriären, särskilt en av latinamerikanerna som nu varit Vice President i snart tio år.

Microsoft firade 10-årsjubileum samma år. Bill Gates och Paul Allen fick ta emot en gräll tavla som beskrev några av deras tidiga landvinningar. Vi imponerades av kollegor som fick utmärkelser för att ha varit i företaget i hela tre (!) respektive fem år.

När Gates fyllde trettio ordnades ett föga överraskande överraskningsparty i fabriken utanför Seattle. Det kändes konstigt att ledningen började bli så pass gammal trots att man själv bara hade tre år kvar till samma ålder.

Två gånger var jag på fest i Gates gamla hus, en inte oäven villa vid stranden av Lake Washington – men en fågelholk i jämförelse med hans nuvarande residens. Gissa om det var lätt att få med sig en date på festerna.

  • Do you wanna come to a party tonight?
  • Well, I don’t know…
  • It’s at BillG’s house
  • Yes! Sure…

När jag kom till Seattle i februari 1985 huserade Microsoft i tre mindre byggnader belägna på varsin sida motorvägen 520. Året efter flyttade vi till det nybyggda “campus” i Redmond som då kändes ofantligt med sina fyra nya byggnader. Eftersom Microsoft växte så att det knakade redan vid denna tid flyttades vi runt ett antal gånger. Av någon anledning hamnade min grupp på samma plan som ledningen och mitt kontor vara bara några meter bort från Bill Gates och Jon Shirley (företagets dåvarande President).

Vi såg många högdjur komma och gå och hälsade ofta på Gates och Shirley. Min skånske kollega Pelle som hade sitt kontor ännu närmare ground zero, projektanställde en glad göteborgare som redan bodde i Seattle. Denne snusade som en rallare, och en dag när Gates åtföljd av delegation från Siemens passerade utanför dörren höll vår snusande kollega på att under stora åthävor lägga ut snusen. Besökarna stirrade storögt på den något märkliga akten. Jag vet inte vad Gates tyckte, med några dagar senare hade vår grupp fått nya kontor i ett annat hus.

Mitt första internationella säljmöte var i Cannes, på det majestätiska Hotel Majestic. Vi var alla trötta av jetlag och jetsettande så det var en liten tröst när Gates satt bredvid mig och sov under ett föredrag. Bill gillade det svenska dotterbolaget, åtminstone de kvinnliga kollegorna och hängde med oss ut på stan. Vi gick in på ett av Cannes flådigare diskotek, och Bill erbjöd sig ta första rundan och jag utsågs till beställare . Eftersom första drinken också är inträdet blev notan tämligen dyr och Gates utbrast– “Geez, what did you buy?”

Under de första åren på 90-talet var de internationella säljmöten tämligen familjära tillställningar när Gates och Ballmer kunde umgås med alla på ett helt vanligt sätt. Senare blev det alltmer hysteriskt med inslag av personkult. Vid säljmötet i Rom i början på 90-talet var det första gången som jag noterade att Gates hade livvakter. På en av middagarna hamnade jag bredvid en mycket muskulös och snaggad herre med påtagliga brister i datorkunnande.

Vid ett av hans besök i Danmark hyrde vi största auditoriet på Tivoli och bjöd in gräddan av danskt IT-näringsliv. Jag skulle demonstrera Excel och OS/ Presentation Manager tillsammans med Gates. Han talade, jag knappade. Kvällen före repade vi, och vi stack tidigare från middagen för att träna in vår akt. Tekniken strulade och Gates drog en monolog om brister i DOS och Windows som jag hade kunnat sälja för dyra pengar till pressen. Den morgonen vaknade jag vid fyratiden.

Demonstrationen gick dock bra. Vid ett tillfälle försvann färgen i OS/2 och Gates tittade på mig och frågade “where did the color go?”. Jag var böjd att fråga samma sak.

Vid ett annat besök i Stockholm lärde jag mig två saker: 1. Det är dumt att lägga in sig själv som talare efter Gates. 2. Det är ännu dummare att försöka diskret smuggla in världens rikaste man i konferenssalen under en annan talares presentation.

Det var roligare förr!

 
 

 
 

 
 

 
 

 
 

 
 

  

About these ads
Explore posts in the same categories: Microsoft

7 Comments on “Bill Gates checkar ut – några personliga minnen”

  1. Mary Says:

    Underbart kul Janne… Det var bättre förr.

  2. Martin Says:

    Tack för att du delade med dig av dessa minnen!

  3. L-O Mattsson Says:

    Jag minns en kommentar från mina Redmond-släktingar som bodde nästan grannar med Microsoft under den Rambergska eran:
    “Apparently they are allowed to wear sandals at work – and THEY DO IT!”


  4. Uppenbarligen var det roligare förr. En gång i tiden beundrade jag faktiskt Microsoft, med tiden har jag dock gått över till att “loath”-a företaget. Kan inte komma på det svenska ordet. Men så är det med de flesta företag.

  5. Stefan Buhler Says:

    Ja..visst var det väl roligare förr – sista april i Dannes stuga, nyårsfirandet i Österrike mm mm, det är för lite sån’t numera.
    Trevligt skrivna minnen om livet kring Gates.
    Du skickade ett brev till mig 1985 gjort i word med diagram och allt….jag tänkte det där kommer aldrig att bli nå’t…..
    Grattis återigen till den lilla.

  6. anna Says:

    Kul att läsa – tack för att du delar med dig! Tipset om att inte ha passet efter Billg kommer dock 10 år för sent…..

  7. Björn Sundström Says:

    Nämen! Det var alltså du som satt i andra ändan! När jag var localizer på IPG i Dublin insåg vi så småningom att det fanns en spegelorganisation i Redmond. IPG var nytt och Microsoft vill vara säkra på att organisationen fungerade, tror jag.
    Vi kan sätta oss i ett hörn någon gång och ha extremt nördiga samtal om hjälpsystemen…

    Bra blogg,

    Björn


Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s


Follow

Get every new post delivered to your Inbox.

%d bloggers like this: