Jag träffade Gates första gången på våren 1985, närmare bestämt på min chefs lysningsparty inne i Seattle. Vi “localizers” – projektledare för översättningar - var alla nyanställda; jag den blyge svensken, den galne italienaren, de glada herrarna från Venezuela, fransmännen, den ordentliga tyskan samt Anna från Holland. Vi fick hälsa på Gates för första gången, och innan dess hade Ballmer, då chef över DOS/Windows, gått runt och presenterat sig för oss nykomlingar. Gratis öl serverades ut stora tunnor, och jag, italienaren och latinamerikanerna gick till samfälld attack. Det blev en olycklig kombination av latinskt ordning och svenska dryckesvanor. Fast vi klarade karriären, särskilt en av latinamerikanerna som nu varit Vice President i snart tio år.

Microsoft firade 10-årsjubileum samma år. Bill Gates och Paul Allen fick ta emot en gräll tavla som beskrev några av deras tidiga landvinningar. Vi imponerades av kollegor som fick utmärkelser för att ha varit i företaget i hela tre (!) respektive fem år.

När Gates fyllde trettio ordnades ett föga överraskande överraskningsparty i fabriken utanför Seattle. Det kändes konstigt att ledningen började bli så pass gammal trots att man själv bara hade tre år kvar till samma ålder.

Två gånger var jag på fest i Gates gamla hus, en inte oäven villa vid stranden av Lake Washington – men en fågelholk i jämförelse med hans nuvarande residens. Gissa om det var lätt att få med sig en date på festerna.

• Do you wanna come to a party tonight?
• Well, I don’t know…
• It’s at BillG’s house
• Yes! Sure…

När jag kom till Seattle I februari 1985 huserade Microsoft i tre mindre byggnader belägna på varsin sida motorvägen 520. Året efter flyttade vi till det nybyggda “campus” i Redmond som då kändes ofantligt med sina fyra nya byggnader. Eftersom Microsoft växte så att det knakade redan vid denna tid flyttades vi runt ett antal gånger. Av någon anledning hamnade min grupp på samma plan som ledningen och mitt kontor vara bara några meter bort från Bill Gates och Jon Shirley (företagets dåvarande President).

Vi såg många högdjur komma och gå och hälsade ofta på Gates och Shirley. Min skånske kollega Pelle som hade sitt kontor ännu närmare ground zero, projektanställde en glad göteborgare som redan bodde i Seattle. Denne snusade som en rallare, och en dag när Gates åtföljd av delegation från Siemens passerade utanför dörren höll vår snusande kollega på att under stora åthävor lägga ut snusen. Besökarna stirrade storögt på den något märkliga akten. Jag vet inte vad Gates tyckte, med några dagar senare hade vår grupp fått nya kontor i ett annat hus.

Mitt första internationella säljmöte var i Cannes, på det majestätiska Hotel Majestic. Vi var alla trötta av jetlag och jetsettande så det var en liten tröst när Gates satt bredvid mig och sov under ett föredrag. Bill gillade det svenska dotterbolaget, åtminstone de kvinnliga kollegorna och hängde med oss ut på stan. Vi gick in på ett av Cannes flådigare diskotek, och Bill erbjöd sig ta första rundan och jag utsågs till beställare . Eftersom första drinken också är inträdet blev notan tämligen dyr och Gates utbrast– “Geez, what did you buy?”

Under de första åren på 90-talet var de internationella säljmöten tämligen familjära tillställningar när Gates och Ballmer kunde umgås med alla på ett helt vanligt sätt. Senare blev det alltmer hysteriskt med inslag av personkult. Vid säljmötet i Rom i början på 90-talet var det första gången som jag noterade att Gates hade livvakter. På en av middagarna hamnade jag bredvid en mycket muskulös och snaggad herre med påtagliga brister i datorkunnande.

Vid ett av hans besök i Danmark hyrde vi största auditoriet på Tivoli och bjöd in gräddan av danskt IT-näringsliv. Jag skulle demonstrera Excel och OS/ Presentation Manager tillsammans med Gates. Han talade, jag knappade. Kvällen före repade vi, och vi stack tidigare från middagen för att träna in vår akt. Tekniken strulade och Gates drog en monolog om brister i DOS och Windows som jag hade kunnat sälja för dyra pengar till pressen. Den morgonen vaknade jag vid fyratiden.

Demonstrationen gick dock bra. Vid ett tillfälle försvann färgen i OS/2 och Gates tittade på mig och frågade “where did the color go?”. Jag var böjd att fråga samma sak.

Vid ett annat besök i Stockholm lärde jag mig två saker: 1. Det är dumt att lägga in sig själv som talare efter Gates. 2. Det är ännu dummare att försöka diskret smuggla in världens rikaste man i konferenssalen under en annan talares presentation.

Det var roligare förr!

Allt är skrivet och sagt om den förhatliga FRA-lagen. Det som finns kvar när krutröken är, förutom en lag som vi kommer att få äta upp, är en känsla av uppgivenhet hos många borgerliga sympatisörer. När vänsterpartiet är de som står upp i riksdagen och talar om personlig integritet, då är mörkret nära.

Lägg till detta hanteringen av försvaret och vi har en regering som retar upp både motståndare och sympatisörer. Det brukar inta vara en valvinnande strategi.

Väl skrivet i dagens SvD av PJ Ander Linder.

Hur i all världen resonerar moderaterna? Alliansen ligger envist kvar 13 procentenheter efter vänstern i mätningarna och ändå jobbar Fredrik Reinfeldts parti övertid med att göra borgerliga väljare ledsna och förbannade.

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=3130&a=778901

Angeles Bermudez-Svankvist blir ny chef för Arbetsförmedlingen efter Bo Bylund. En “störtskön” person, sa arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin på en presskonferens.

Hoppas att det blir lika bra som det ser ut meritmässigt. KG Bergström på Rapport undrade om hon hade erfarenhet av att vara arbetslös. Jösses..

Hon gav i alla fall svar på tal genom att säga “jag är bosatt i Botkyrka…”.

..så fylld av klagan och jeremiader. Men nu:

Svenska Dagbladets Bitte Hammargren får Publicistklubbens Stora pris, 30 000 kronor, för sin bevakning av Mellanöstern.

Jag vet ingen annan svensk skribent som lärt mig mer om denna mångfacetterade och komplexa region. Grattis till ett välförtjänt pris!

Så här skriver Sven-Erik Österberg och Luciano Astudillo i DN-debatt, styrkta av en Sifo-undersökning som man beställt.

“Mot detta står den borgerliga regeringens politik som bygger på att större ojämlikhet ska ge högre sysselsättning. Avskaffad förmögenhetsskatt ska locka fler att bli rika. Sänkt skatt för förvärvsarbetare ska locka fler att förvärvsarbeta. Skattesubventioner till hushållsnära tjänster skapar en låglönemarknad. Sänkt a-kassa ska göra att fler accepterar sämre lön. Högre avgift i a-kassan tvingar ut fler i otrygghet och ska bana väg för lägre löner. Nystartsjobb gör att arbetsgivare kan ersätta fullt betald arbetskraft med subventionerade arbeten.
Två idéer står mot varandra: Idén om att trygga, modiga människor välkomnar ekonomisk utveckling står mot idén att större klyftor genererar ekonomisk utveckling. Det råder en knivskarp motsättning mellan alternativen i svensk jobbpolitik. “

För det första kan vi konstatera att socialdemokratin jobbar hårt skapa en bild av stora skillnader mellan sin egen och alliansens politik. Nys!

För det andra så förundras jag över den märkliga debatt där alla åtgärder sägs vara medel för att direkt minska arbetslösheten. “Vi tror inte att sänkt förmögenhetsskatt minskar arbetslösheten”, Näe, det tror inte jag heller, direkt. Men som en av många påverkade faktorer på lång sikt, ja.

Tala istället om varför olika åtgärder genomförs

• Avskaffad förmögenhetsskatt: En skadlig skatt som kostade mycket mer än den smakade.
• Sänkt skatt för förvärvsarbetande: För att folk ska få mer pengar i en alltför pungslagen plånbok.
• Sänkt A-kassa: För att det varit för liten skillnad mellan jobb och bidrag. Ja, man kan behöva går ner i lön på ett nytt jobb istället för att få A-kassa.
• Hushållsnära tjänster: Ett försök (om än klumpigt) att ge folk chansen att få lite hjälp hemma och göra en svart sektor vit.

Om nystartsjobb vet jag inte vad jag ska säga.

Svenska folket vill inte ha lägre skatter, utan snarare högre skriver Aftonbladet och refererar till en undersökning från Sveriges Kommuner och landsting.

På frågan “kan du tänka dig att betala högre skatt för att alla ska få bättre service eller kvalitet när det gäller sjukvården?” svarade 66 procent “ja, absolut” och 19 procent “ja, kanske.”

Det är lätt att svara “ja” på en sådan hypotetiskt fråga. Jag tror att man menar så här: Jag kan tänka mig att andra får betala högre skatt för att öka kvaliteten i vården.

Från SR.se:

Vi har fått bort 97 procent av allt fossilt bränsle och de sista 3 procenten som är kvar har vi ju för avsikt att få bort. Men till dess har vi köpt utsläppsrätter för att bli klimatneutrala, säger vd:n Robert Hörnquist på Varbergs kommunala bostadsbolag.

Bra jobbat – men behåll pengarna för de 3 procent som “kompenseras” genom att köpa utsläppsrätter. Använd pengarna till att förbättra boendet för hyresgästerna.

Som Kallberg skriver: - Om utsläppsrätter vore finansiella instrument skulle de vara klassade som bedrägeri.

Tidigare klagan på utsläppsrätter

Sitter kungahuset på ett icke demokratiskt mandat? Så här säger Hillevi Larsson till Expressen och Politikerbloggen.

Det är inte lämpligt att skicka en ickedemokratiskt tillsatt svensk ledare för att träffa ickedemokratiskt tillsatta kinesiska ledare, säger föreningens ordförande, riksdagsledamoten Hillevi Larsson (s).

Underkänner riksdagsledamoten den svenska grundlagen? Vi kan trösta oss med att med dagens statskick kan inte denna riksdagsledamot bli statschef när hon avdankas som politiker.

Att “må dåligt” har blivit en svensk folksjukdom och kan innefatta allt från svåra psykoser till allmänt obehag. Diagnosen används främst av politiker som ska stämpla folk som offer och kvällstidningar som alltid ska lägga en person-perspektiv på alla nyheter.

Expressen skriver om en mördare som “mår dåligt” Tror fan det. Djupt ångerfull över sitt bestialiska brott torde vara en lämpligare beskrivning.

I maj 2007 noterades Fortnox på NGM. På en försäljning på dryga 2 miljoner lyckades man hitta investerare som tyckte att bolaget var värt ca 88 miljoner. Eller snarare, man kanske lyckades hitta investerare som inte gjorde den uträkningen. Aktien har följdriktigt fallit från introduktionskursen på 2.70 till under en krona.

Nu gör bolaget en ny emission på 80 öre per aktie - varför lägre än börskursen? – vilket ger en värdering på dryga 27 miljoner.

Under 2007 hade Fortnox en försäljning på 3.6 miljoner medan kostnaderna var respektingivande 15.4 miljoner. Med ett PS-tal på 7,5 denna gång får det ses som rena rabatten.

 Tidigare inlägg om Fortnox hittar du här.